Idag när vi ätit (pappa, jag och pernilla, mamma är i stugan) och det till sist bara blev jag kvar vid middagsbordet satt jag kvar, fastän jag ätit upp och tänkte lite. Kommer egentligen inte ihåg vad det var jag tänkte men det är inte det väsentliga. Det som var så märkligt var att när jag efter en stund bestämt mig för att resa mig upp och sätta in tallriken i diskmaskinen insåg jag att jag gjorde allt, till och med sucken när jag drog ut stolen, sättet jag drog ut stolen, mitt hurtiga upphopp från stolen och drack den sista klunken ur glaset - preciiis som min mamma! Tänk när jag inser det på andra sidan jorde, då kommer hon inte hem imorgon...