I lördags, när vi hade lämnat festligheterna och jag skulle ta bussen hem så fick jag vänta i en halvtimme på busshållsplatsen på Gustaf. Och jag skojar inte om jag säger att det minst var 7 hånglande par på Gustaf Adolfs torg den kvällen, på en halvtimme. Det roliga med det var att jag själv satt och blev smått äcklad av det. Missförstå mig inte nu, ni får hångla hur mkt ni vill folk, jag blev inte äcklad som att jag ville spy. Men jag kände bara en sorts glädje inombords. Just den kvällen, när jag satt där i busskjulet, så ville jag verkligen inte sitta där med någon annan än mig själv. I alla fall inte med en kille. För grejen är den att jag inte alls är sugen på något förhållande just nu. Tanken på att behöva binda upp sig med någon är inte något som lockar mig för tillfället. Och om jag ska vara riktigt ärlig så är det som bäst när det är flyktigt...

Fast ibland kan det vara synd att ingen får vara med och uppleva hur fint mitt rum kan vara på kvällarna med lite tända ljus och så... ^^