"Emma", jag saknar dig...

Vilken jävla vecka det har vart.
Helt sjukt busy, and on top of that har ju Rasmus vart hemma (vilket iofs är nåt extremt bra) och vårt förhållande går då ganska mkt ut på att ta igen förlorad tid, dvs, att all ledig tid jag har är jag med honom. Och det resulterar i sin tur att jag inte får någon tid att ta itu med lugnet, sömnen och den där förbaskade huvudvärken som ipren har hjälp mig med hela veckan. Imorse stack han dock, soldaten, och då sprängdes mitt huvud. Ganska bokstavligen känns det just nu som att jag har en stor betongskiva som ligger ovanpå mitt huvud och jag kallsvettas lite också. Med andra ord; min kropp säger ifrån, jag mår inte bra. Fast grejen är den, att hur dåligt min kropp mår, eller hur mkt det än var på jobb denna veckan (fick föresten jobb på posten också) så mår jag, alltså jaget, Ulrika, bra. Jag trivs himla bra med min tillvaro och jag trivs himla bra med den tanken. Jag har trygghet i mitt liv, och jag har äntligen börjat få in rutiner, och jag gillar det. Pengarna kommer in någonstans där i mellan och det är bara ett plus. Vad jag sen gör med dem, vart jag sen åker eller med vem jag sen åker ligger fortfarande och puttrar i botten av en kopp med kaffesump. Och jag trivs med det med.
Tack för att ni finns mina vänner, ta åt er, även om det är mång jag inte sett eller pratat med på länge, så har jag alltid er i tankarna. :*

Just nu sitter jag i min säng ganska halvnaken, med datorn i knät och laddar ner Grey's Anatomy, Heroes och Private Practice. Det känns spännande, exotiskt och himla kriminellt, men åh så bra det är sen när man kollar på det, love it. Idag skulle jag gå in på On Off och köpa en sån där sladd som man kopplar från datorn till tvn så att man kan kolla på det man laddat ner på tvn istället, men killen på On Off var lagom tappad. Sådär 21 år, blev röd i huvudet när han inte hittade kabeln på en sekund, fumlade lite, skrattade nervöst och gick sedan mumlande iväg till en annan kille och frågade honom. Och sen hade de ingen... för jag kunde inte säga vad jag hade för uttag i min tv, palla veta sånt? Klydd. Så nu lät jag pappa fixa det.

Detta kommer nog bli en välbehövs kurhelg ala lugn. Men ni får gärna höra av er ändå, om jag inte gör det först, I miss you.